Att uttrycka sin åsikt till PayPal

december 5, 2010

Det är sällan jag blir riktigt arg.

Och jag vet att man inte ska blogga när man är arg.

Men följande har alltså hänt:

I samarbete med några av världen största massmedier, El País, Le Monde, New York Times, The Guardian och Der Spiegel, har Wikileaks publicerat hemliga amerikanska dokument.

Dessa dokument innehåller information av enormt allmänintresse. Därför toppar det nyhetsrapporteringen över hela världen.

Att kunna ge information till massmedia är en grundbult i ett välfungerande demokratiskt samhälle.

Det förhindrar korruption hos makthavare, det ställer demokratiskt valda ledare till ansvar.

Skyddet för visselblåsare, källskyddet, är det blod som syresätter den grävande journalistiken.

Naturligtvis blir USA:s regering oerhört arga, av flera lättförståeliga skäl. Läckan vingklipper den amerikanska diplomatin – ingen vågar längre tala med USA eftersom tilliten till landets förmåga att hemlighålla uppgifter har skadats.

Det är oerhört genant för USA, att de haft så usel IT-säkerhet kring så känsliga uppgifter.

Att USA därmed skulle fördöma Wikileaks är väl förståeligt. Men nu har det gått något så otroligt över gränsen…

Plötsligt sänker sig hela västvärlden ner till diktaturländernas nivå. Man gör allt man kan för att angripa en journalistisk verksamhet, därför att den har avslöjat makthavare med byxorna nere.

Det är klart att kejsaren inte gillar pojken som ropar: ”Kungen har ju inga kläder på sig” i H.C. Andersens saga. Men det som händer just nu är något annat. Det är som om kungen skulle ha ryckt upp en k-pist och försökt peppra pojken till dess att endast blodiga slamsor återstår.

”Organisationen Reportrar utan gränser fördömer cyberattackerna och de politiska påtryckningarna mot Wikileaks. Man säger sig vara chockad över att länder som Frankrike och USA agerar på liknande sätt som Kina.” (Dagens Nyheter.)

Det pågår ett cyberkrig mot Wikileaks, där amerikanska regeringen försöker få siten nedstängd från Internet – och detta rentav fastän den inte är brottslig.

”Reportrar utan gränser kan bara fördöma denna beslutsamhet att hetsa mot Assange och upprepar sin övertygelse att Wikileaks har rätt enligt den amerikanska konstitutionen att publicera dessa dokument”.

Tekniskt kunniga människor över hela världen hjälper just nu Wikileaks att finnas kvar på Internet.

Vad kan då vi göra, vi som inte har tekniska kunskaper nog för att ”spegla” Wikileaks hemsida?

Det pågår även en attack mot Wikileaks finanser, vilket medfört att PayPal stängt ned möjligheten att donera pengar till sajten.

En sak vi kan göra för att stödja Wikileaks är naturligtvis att skänka pengar via kreditkort, vilket man enkelt kan göra på denna sida. (Ännu så länge.)

En annan möjlighet är att vi faktiskt uttrycker vår åsikt direkt till PayPal. Att vi ser till att de får det riktigt, riktigt hett om fötterna.

Det är inte ok att PayPal gett efter för påtryckningar att försöka tysta obekväm journalistik.

En första sak är självfallet att vi avslutar våra PayPal-konton. Alternativet är Payson. Att aldrig, aldrig, aldrig använda PayPal när vi gör affärer online.

En annan sak är att uttrycka åsikten mer direkt till PayPal. Jag tycker att det vore mycket lämpligt att göra detta.

Telefonnumret till PayPals kundtjänst i Irland är 00 353 1 436 9111.

Men vi är ju svenskar, och vi vill protestera mot PayPal i Sverige, eller hur?

Nu är det ju inte bara hemliga diplomatrapporter som finns på Internet, utan även en hel del ytterligare information.

T.ex. kan man se på ratsit.se att PayPal representeras i Sverige av vice VD Tomas Nörgaardden svenska filialen.

Tomas Nörgaard har en bakgrund hos bl.a. Google.

Tomas Nörgaard kan man hitta igen på Eniro.

Han nås på följande telefonnummer:

08-464 84 09
070-817 52 80
073-404 16 60
073-686 26 11

Ring honom gärna och förklara din åsikt!

Ett alternativ är att sända ett vykort till honom:

Tomas Nörgaard
Bellmanskällevägen 5
12940 HÄGERSTEN

Observera att jag bestämt tar avstånd från varje form av trakasserier. Det enda jag önskar är att vi som är/varit PayPals kunder har verklig möjlighet att nå fram till en ansvarig person på företaget, för att framföra vår åsikt.

(Det är värt att lägga märke till att flera olika företag där Tomas Nörgaard är styrelseledamot eller ägare, har hans hemadress som företagsadress. Nörgaards hemadress är således också att räkna som en kontorsadress.)

Det får vanligtvis bättre effekt att framföra sina åsikter direkt till en ansvarig person, än till någon stackare på ett företags kundtjänst.

Jag vill gärna framföra min frustration.

Gör det du också!


Jag skäms över Sverige

augusti 23, 2010
    I Sverige har vi länge levt i vår egen lilla bubbla. Vi har inbillat oss att det är OK att göra avkall på grundläggande rättsprinciper om moralpaniken slår till.

Inte behöver man behandla en misstänkt som oskyldig till dess att brott har bevisats... Nog kan man väl få skicka ett litet lila kuvert till misstänkta sexbrottslingar... Nog kan man hålla rättegångar utan vare sig vittnen eller den tilltalade… Kanske bättre att strunta i rättegångar överhuvudtaget… Nog borde man väl kunna bugga personer, vare sig de är misstänkta för brott eller inte... Och det vore väl toppen att avlyssna alla svenskars e-post och internetkommunikationer... Vad praktiskt det vore att logga var alla som har mobiltelefon befinner sig och sedan spara den informationen... Vi låter politiskt tillsatta nämndemän utan juridisk skolning döma i domstolarna... Vi kan strunta lite i grundlagen... Nog kan man väl förbjuda mangaserier... Och spärra alla äckliga homosexporrsajter på nätet… Och ge privata företag större befogenheter än polisen... För barnens skull... För att vi alla vill vara med i facebookgruppen: ”Vi som inte gillar terrorister och pedofiler”... Är man misstänkt för våldtäkt är det väl automatiskt ett ”sannolikt skäl” att man är skyldig, vare sig det finns bevis eller inte...

Vadå ”sluttande plan”?

Sedan råkar vi behandla en utländsk ”kändis” på samma vis… och plopp så spricker den bubblan. (Se videon ovan.)


Stoppa Beatrice Ask och Thomas Bodström.

Rösta Pirat!


Därför borde centerpartister rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet

augusti 20, 2010

Med tanke på att Maud Olofsson gått ut offentligt i Svenska Dagbladet med att centern inte längre tänker stå upp för den personliga integriteten, kan det vara lämpligt att påminna om mitt blogginlägg:

Därför borde centerpartister rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet

Naturligtvis gäller samma argument även för liberaler inom folkpartiet och moderaterna.

Se gärna även mitt blogginlägg:

Därför borde miljöpartister rösta på Piratpartiet.

Här nedan följer en liten bloggvägg. Är det detta som kallas för bloggbävning?

Ett totalt skamlöst utspel ifrån Olofssons sida får hela bloggosfären att löpa amok; såväl centerpartister, folkpartister som pirater skriver som galningar. Jag har dock inte sett ett enda blogginlägg, inte ens från centerpartister, som försvarar centerns nya ”vi skiter i integriteten”-linje.

…och ett förslag:

Är det kanske dags för en aktion? Vad sägs om en demonstration på Sergels torg där centerns öppenhetsmanifest från 2006 bränns i ett stort bål (liknande ett bokbål). Det är ju papper som inte ens är värda trycksvärtan. Kanske det vore något för Ung Pirat?

Och naturligtvis kan man bjuda in centerpartister att delta, för att slänga sitt exemplar av öppenhetsmanifestet på brasan, om de vill.

Ur öppenhetsmanifestet:

”Detta öppenhetsmanifest är ett uttryck för vår dröm om ett varmt och öppet samhälle. Det är själva grunden för att vi som individer ska känna oss fria och kunna utvecklas som människor.

Vi känner en stor oro inför flera tendenser i Sverige och Europa de senaste åren.

Vårt land har traditionellt varit ett mycket öppet, liberalt och tolerant land.

Tyvärr håller det nu på att vändas till sin motsats: politiker och debattörer har under några års tid tagit händelser i omvärlden till intäkt för att minska medborgarnas frihet och rätt till integritet. 11 september blev starten, inte bara för en berättigad kamp mot fundamentalism och terrorism, utan också för ökad övervakning av oskyldiga medborgare.”

Under rubriken ”Hoten mot öppenheten” fanns följande text:

”Vi ser idag ett tilltagande övervakningssamhälle.

Det gäller exempelvis förslag om trafikdatalagring, rätt för Försvarets radioanstalt att signalspana på trådbunden kommunikation samt rätten att använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte. Samtidigt ökar kameraövervakningen och registreringen av medborgarna.

Vi blir alltmer övervakade i vardagen, vad vi handlar, vem vi ringer och var vi befinner oss registreras på olika sätt.”

Kolla gärna in mitt blogginlägg:

Därför borde centerpartister rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet


Därför borde miljöpartister rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet

juni 24, 2010

Varför bör en miljöpartist rösta på Piratpartiet i detta års riksdagsval?

Miljöpartiet går ju mot rekordsiffror i valet. Då är det lätt att bli segeryr, om man sympatiserar med partiet.

Men intressant nog är miljöpartiets starka siffror faktiskt ett argument för MP-sympatisörer att istället rösta på Piratpartiet. När MP hur som helst kommer att vinna en stor framgång – varför inte lägga din röst så att den har verklig politisk betydelse?

En röst på Miljöpartiet är en röst för miljöfrågorna. Gott så. Miljöpartiet kommer utifrån sitt nya styrkeläge att få inflytande över miljöfrågorna.

Men samtidigt kommer partiet inte att tveka en sekund att sälja ut nät- och integritetsfrågorna. Det märks redan i partiledningens hattande kring datalagringsdirektivet.

Integritetskämpar eller miljökämpar?

Aldrig förr har vi stått inför ett sådant ödesval när det gäller den personliga integriteten.

Starka krafter vill övervaka medborgarna, både på nätet och utanför. Kanske främst av det enkla skälet att den nya tekniken möjliggjort ökad övervakning – inte för att det uppstått något behov av ökad övervakning.

Vi befinner oss på ett sluttande plan; manegen är krattad med ”goda föresatser”. Det existerar ingen konspiration – allt som behövs är politiker som tappat respekten för grundläggande demokratiska värderingar och som vill framstå som handlingskraftiga i kampen mot terrorism och barnpornografi.

Källskyddet är nedspolat i toaletten. Alla e-postmeddelanden du skickar riskerar att kopieras över till statliga datorer och automatiskt genomsökas. (För bara några år sedan skulle man ha blivit inlåst på psyket om man yttrat den förra meningen.)

Den självklara rätten för medborgarna att utbyta förtroliga meddelanden med varandra är som bortblåst.

Det finns dock ett motstånd mot denna samhällsutveckling. Ett motstånd som tar alltmer organiserade former. Vissa av miljöpartiets sympatisörer har varit snabba att anamma piratrörelsens idéer och att förstå vikten av nät- och integritetsfrågorna.

Det kan man dock inte säga om partiledningen.

Sedan länge har det funnits en spricka i Miljöpartiet. Mellan ledningen, som verkar prioritera möjligheten att få sitta i regeringen (att bli minister är ju kul), och mellan partiets gräsrötter, som framförallt prioriterar de politiska frågorna och partiets idémässiga ideal.

Det har gått så långt att ett flertal av Miljöpartiets språkrör lämnat partiet i protest mot utvecklingen. Ett exempel är Anders Nordin (MP:s språkrör i början av 90-talet) som istället valts in i Piratpartiets styrelse.

Jag tror tyvärr… Jag tror tyvärr (snyft!) att Miljöpartiets partiledning är beredda att sälja ut ALLT i nät- och integritetsfrågorna. De känner väl till att de flesta av partiets väljare inte är insatta i frågorna, och de räknar kallt med att kohandla bort dessa frågor efter valet – för att få sina åtrådda ministerposter och för att hålla Socialdemokraternas Thomas Bodström på gott humör.

Visst, innan valet kan Miljöpartiet lova guld och gröna skogar. Men partiets linje i är synnerligen svajig integritetskänsliga nätfrågor.

(Klicka gärna på bilden.)

MP tänker rösta ja till datalagringen
Miljöpartiet (och Vänsterpartiet?) röstar ja till datalagringsdirektivet

Ovanstående debackel är ju inte direkt något som Miljöpartiet vill kännas vid idag, innan valet. Men partiledningens tvehågsenhet inför nät- och integritetsfrågorna är långt ifrån ett engångsexempel.

Under den förra mandatperioden, då man stödde socialdemokraterna, gjorde man inte ett dugg för att luckra upp övervakningssamhället utan byggde vidare på det. Bland annat höll man Thomas Bodström om ryggen – när han lade fram förslaget om datalagring!

När nät- och integritetsfrågorna *hettar till* i den allmänna debatten är Miljöpartiet snabba med att sälla sig till integritetsvännerna. Då talar man om att ”riva upp Ipredlagen”, att ”avskaffa FRA-lagen” och att ”vägra datalagringsdirektivet”.

När frågorna sedan kallnar för en sekund i debatten, då tvekar man inte att lika snabbt kohandla bort frågorna i förhandlingar med socialdemokraterna.

Partiledningen har vid det här laget gett så många motstridiga signaler i nät- och integritetsfrågorna, att de för tillfället förlorat all trovärdighet.

Miljöpartiet går mot ett rekordval. Säkert delvis eftersom partiet uppfattas som en motvikt mot det politiska etablissemanget. Men tveka inte: Miljöpartiets partiledning är beredda att göra allt de kan för att sälla sig själva till etablissemanget.

Genom att lägga din röst på Piratpartiet kan du göra verklig skillnad. En sådan röst är sannerligen en spark i ändan på Miljöpartiets partiledning.

Ju större inflytande Piratpartiet får, desto mer vrids nät- och integritetspolitiken i rätt riktning. Miljöpartiets partiledning är naturligtvis redo att prioritera upp dessa frågor, om de upplever att detta är nödvändigt. Men inte annars.

Kasta inte bort din röst genom att lägga den på ett parti som ändå får starka siffror. Rösta Pirat!

Du behöver inte lämna Miljöpartiet eller sluta sympatisera med partiet. Men rösta Pirat för att ge ditt parti en känga, så att partiet tar sig samman och hittar tillbaka till rätt styrriktning. (Jag garanterar att det ger politisk effekt om opinionsmätningar visar att Miljöpartiet förlorar väljare till Piratpartiet.)

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson hade t.o.m. mage att i Ekots lördagsintervju hävda att det var Miljöpartiets linje att info om alla medborgares telefonsamtal och realtidspositioner ska lagras i sex månader. (Längre än så tror jag inte att man kan komma från en grundläggande respekt för de demokratiska principer som gör ett sådant lagförslag avskyvärt.)

Miljöpartiet behöver en spark i ändan för att på allvar ta till sig sprängkraften i nät- och integritetsfrågorna.

Faktum är att det är helt OK för miljöpartister att tillfälligtvis stödja andra partier. Sådana ställningstaganden är en del av Miljöpartiets skäl. Partiet är det enda riksdagsparti i Sverige som tillåter dubbla medlemskap.

Det är alltså fullt tillåtet för en miljöpartist att även gå med i ett annat politiskt parti. Varför inte bli både Miljöpartist och Piratpartist och sedan allvarligt fundera på vilket parti som är i störst behov av din röst i detta val?

Det kan naturligtvis hända att Piratpartiet inte når fram till riksdagen. Men varje röst på partiet är ändå oerhört värdefull!

För närvarande ligger partiet på 1,5 % i opinionsundersökningarna.

Om partiet får minst 1 % av rösterna kommer staten att automatiskt ordna valsedlar till nästa riksdagsval, vilket kan fungera som en hävstång för partiet. Det garanterar att de etablerade partierna inte vågar räkna ut Piratpartiet.

Om partiet får minst 2,5 % av rösterna får det statsbidrag på en högre nivå, vilket gör det möjligt att ha ett kansli och att organisera kampanjer. Även detta tjänar som en garant för att riksdagspartierna inte ska våga räkna bort Piratfrågorna.

Därför har din röst på Piratpartiet enorm betydelse.


Därför borde centerpartister rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet

juni 14, 2010

Varför bör en centerpartist rösta på Piratpartiet i höstens riksdagsval?

Aldrig förr har vi stått inför ett sådant ödesval när det gäller den personliga integriteten.

Starka krafter vill övervaka medborgarna, både på nätet och utanför. Kanske främst av det enkla skälet att den nya tekniken möjliggjort ökad övervakning – inte för att det uppstått något behov av ökad övervakning.


Vi befinner oss på ett sluttande plan; manegen är krattad med ”goda föresatser”. Det existerar ingen konspiration – allt som behövs är politiker som tappat respekten för grundläggande demokratiska värderingar och som vill framstå som handlingskraftiga i kampen mot terrorism och barnpornografi.

Källskyddet är nedspolat i toaletten. Alla e-postmeddelanden du skriver riskerar att kopieras över till statliga datorer och automatiskt genomsökas. (För bara några år sedan skulle man ha blivit inlåst på psyket om man yttrat den förra meningen.)

Den självklara rätten för medborgarna att utbyta förtroliga meddelanden med varandra är som bortblåst.

Och allt detta för att politikerna är mer intresserade av kortsiktiga oneliners (”Vi tänker på barnen!”, ”Vi stoppar terrorister!”) än vad de är intresserade av de politiska beslutens långsiktiga samhällskonsekvenser. Och för att de inte förstår sig på den nya tekniken, utan hellre väljer penningstarka särintressens enkla, men samhällsskadliga ”lösningar”.

Centerpartiet gick till val 2006 på att öka respekten för den personliga integriteten. Med facit i hand tvingas vi konstatera att partiet vänt ryggen åt sina väljare. FRA-lagen och IPRED-lagen har trätt i kraft. Datalagringsdirektivet är omvandlat till en färdigskriven lag; alliansen bara väntar på att septembervalet ska vara överstökat innan lagförslaget kan läggas fram.

Maud Olofsson försöker hålla skenet uppe

Visst, innan valet kan Centerpartiet lova guld och gröna skogar. Men partiets linje i integritetskänsliga nätfrågor finns svart på vitt sedan partistämman 2009.

Inför valet 2006, i maj 2006, publicerade dock Centerpartiet sitt Öppenhetsmanifest. Krafttag utlovades mot den ökade övervakningen av medborgarna och mot kränkningen av medborgarnas personliga integritet.

”Detta öppenhetsmanifest är ett uttryck för vår dröm om ett varmt och öppet samhälle. Det är själva grunden för att vi som individer ska känna oss fria och kunna utvecklas som människor.

Vi känner en stor oro inför flera tendenser i Sverige och Europa de senaste åren.

Vårt land har traditionellt varit ett mycket öppet, liberalt och tolerant land.

Tyvärr håller det nu på att vändas till sin motsats: politiker och debattörer har under några års tid tagit händelser i omvärlden till intäkt för att minska medborgarnas frihet och rätt till integritet. 11 september blev starten, inte bara för en berättigad kamp mot fundamentalism och terrorism, utan också för ökad övervakning av oskyldiga medborgare.”

Under rubriken ”Hoten mot öppenheten” fanns följande text:

”Vi ser idag ett tilltagande övervakningssamhälle.

Det gäller exempelvis förslag om trafikdatalagring, rätt för Försvarets radioanstalt att signalspana på trådbunden kommunikation samt rätten att använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte. Samtidigt ökar kameraövervakningen och registreringen av medborgarna.

Vi blir alltmer övervakade i vardagen, vad vi handlar, vem vi ringer och var vi befinner oss registreras på olika sätt.”

Det här är ju inte direkt något som Centerpartiet vill kännas vid idag. Under den nuvarande mandatperioden har man inte luckrat upp övervakningssamhället – Bodströmsamhället – utan byggt vidare på det: ett Beatice Ask-samhälle. Maud Olofsson är sannerligen en liberal stjärna som fallit från skyn. (En porrstjärna ty kejsaren har inga kläder.)

Plötsligt talar man inte längre om ”hoten mot integriteten” eller ”ett tilltagande övervakningssamhälle”. Istället talar man om ”svåra överväganden” (dvs. att det kanske ändå är ok att övervaka medborgarna).

Tillåt mig att citera ur Centerns Stämmobeslut från partistämman 2009.

Jämför gärna med texten ovan.

”Ett ytterligare dilemma uppstår när integritetsaspekter konkurrerar med andra demokratiska värden, dvs. när två rättigheter står mot varandra. […] Den verkligt svåra utmaningen ligger i att hitta rätt balans mellan motstående, men var för sig legitima, intressen.

Avvägningens svårigheter illustreras tydligt i FRA-frågan, där rikets och medborgarnas säkerhet vägdes mot skyddet för människors integritet. Efter en omfattande debatt nåddes slutligen en lösning som vi anser vara acceptabel ur såväl integritets- som säkerhetssynpunkt.

I de fall när Europasamarbetet förbinder oss att införa lagstiftning som innebär integritetsintrång, arbetar Centerpartiet för att integritetsaspekterna i så stor utsträckning som möjligt tillgodoses. Därför har vi exempelvis krävt att datalagringsdirektivet införs med kortast möjliga lagringstid. Vi har också kämpat för att IPRED-lagen inte ska innebära oproportionerliga intrång i den personliga integriteten. ” (Min fetstil.)

Om Centerpartiets ledning valfläskar (försöker luras) innan valet och lovar att ”vägra datalagring” kan vi med rätta ställa motfrågan: Tänker ni således riva upp ert stämmobeslut från 2009?

Men om du är centerpartist kanske du tänker: En röst på Piratpartiet kan leda till att centern trillar ur riksdagen.

Personligen tror jag inte att detta ens är i närheten av att ske. Det finns tillräckligt många taktikröstande moderater, ”kamrat fyra procent”, för att det ska hända, särskilt inte nu när alliansen har förnyad segervittring.

Men genom att lägga din röst på Piratpartiet kan du göra verklig skillnad.

Ju större inflytande Piratpartiet får, desto mer vrids nät- och integritetspolitiken i rätt riktning. De etablerade partierna är naturligtvis redo att förändra sin politik, om de upplever att detta är nödvändigt. Men inte annars.

Kasta inte bort din röst genom att lägga den på något av de partier som ändå kommer in i riksdagen. Rösta Pirat!

Du behöver inte lämna Centerpartiet eller sluta sympatisera med partiet. Men rösta Pirat för att ge ditt parti en känga, så att partiet tar sig samman och hittar tillbaka till rätt styrriktning. (Jag garanterar att det ger politisk effekt om opinionsmätningar visar att Centern förlorar väljare till Piratpartiet.)

Flera centerpartistiska opinionsbildare har redan vågat sig ut ur garderoben och öppet deklarerat att de stödjer Piratpartiet.

Det kan naturligtvis hända att Piratpartiet inte når fram till riksdagen. Men varje röst på partiet är ändå oerhört värdefull!

För närvarande ligger partiet på 1,5 % i opinionsundersökningarna.

Om partiet får minst 1 % av rösterna kommer staten att automatiskt ordna valsedlar till nästa riksdagsval, vilket kan fungera som en hävstång för partiet. Det garanterar att de etablerade partierna inte vågar räkna ut Piratpartiet.

Om partiet får minst 2,5 % av rösterna får det statsbidrag på en högre nivå, vilket gör det möjligt att ha ett kansli och att organisera kampanjer. Även detta tjänar som en garant för att riksdagspartierna inte ska våga räkna bort Piratfrågorna.

Därför har din röst på Piratpartiet enorm betydelse.


Vilka är dessa två poliser?

februari 12, 2010

Att poliser vägrar låta sig fotograferas när de utför sitt jobb hotar rättssäkerheten.

När poliser regelmässigt använder hot om drogtester för att trakassera och få sin vilja igenom är det fråga om maktmissbruk.

När poliser tror att de kan komma undan med att förstöra bevismaterial är det nästan så att man börjar tro att Leif GW Perssons deckare återspeglar verkligheten.

Här återfinns bakgrunden till den historia som utlöst en bloggbävning.

Svärmen på Internet brukar vara otroligt effektiv när det gäller att få fram information. Min fråga är: Vilka är dessa två poliser?

Det är dessutom fråga om övergrepp gentemot en journalist vid en lagligen inregistrerad tidning. Varför hörs inte ett ljud i massmedia?

Om en journalist från Dagens Nyheter råkat ut för samma sak hade det varit ett väldigt liv vid det här laget.

Rättigheter. Gäller de bara för vissa?

Även många andra bloggare skriver om det som hänt.

Det är värt att komma ihåg att de allra flesta poliser är ambitiösa människor som sökt sig till yrket för att de vill hjälpa människor. Men makt korrumperar. Även den bäste.

Piratpartiet vill återställa balansen mellan stat och individ, genom att sätta stopp för det övervakningssamhälle som just nu rullas ut.


Peter Sunde stödjer införandet av datalagringsdirektivet

februari 11, 2010

Pirate Bay-hjälten Peter Sunde kom för en tid sedan ”ut” som miljöpartist. Hans bevekelsegrunder är sympatiska och det är lätt att förstå och respektera hans ställningstagande.

Det finns många viktiga politiska frågor, förutom piratfrågor. Om jag inte vore piratpartist kanske jag själv skulle vara miljöpartist.

Problemet är att Miljöpartiet fortsätter att vara totalt tondöva i Internetfrihetsfrågor. De är beredda att ställa upp med lite Internetvänlig retorik då och då, som honung för att kladda fast väljare vid partiet, men de bottnar inte ideologiskt i frihetsprinciperna.


”Regeringsdugligheten” är viktigare. Att hora för Socialdemokraterna är viktigare. Att Mona Sahlin inte ska behöva göra bort sig pga. att hon har Bodström i sin kommande regering – det är viktigare än att stå upp för da Interneeetz.

Det är sant att det finns många viktiga politiska frågor, förutom piratfrågor. Men de får vänta. Striden om Internet står här och nu. De politiska avgöranden som formar framtiden för datornätverket kommer att fattas inom de närmsta åren. Aktiviteten bland Internets fiender är intensiv. Det vägval politikerna står inför nu kommer kanske inte att komma tillbaka i framtiden.

Jag önskar att jag kunde lägga ner energi på miljöfrågor, flyktingfrågor, allmänna demokratifrågor, konstitutionella frågor (en sån nörd är jag), fördelningspolitiska frågor eller frågor om vård, skola och omsorg. Men det nät jag älskar behöver mig just nu.

En röst på Miljöpartiet är – utan tvekan! – en röst på datalagringsdirektivet. En röst på Miljöpartiet är – utan tvekan! – en röst på att logga alla Internetplatser du besöker, på att du ska behandlas som en potentiell brottsling. En röst på det parti Peter Sunde vill att vi ska rösta på är – utan tvekan! - en röst för att förvandla våra mobiltelefoner till statliga spårsändare.

Information om exakt var vi alla befinner oss, i varje givet ögonblick, ska sparas. Det har Miljöpartiet gått med på.

Peter Sunde har skrivit:

Hur länge miljöpartist?



”Direktivet bryter mot flertalet av FNs mänskliga rättigheter. Vi har ingen skyldighet i Sverige att införa lagen, det finns EU-direktiv redan från början av 90-talet som vi fortfarande inte har infört.”



Men nu är alltså Peter Sunde beredd att – åtminstone indirekt – stödja införandet av datalagringsdirektivet i Sverige, genom att lägga sin röst på (mp).

Det är knappast ditt fel, Peter Brokep Sunde, att Miljöpartiet sviker. Men kan du försvara ditt ställningstagande?

Hur länge kommer du att försvara ditt ställningstagande?

Till dess att Bodström åter är justitieminister?


Mona Sahlins hjälte

Uppdatering: Trots att jag försökt skriva ovan att jag respekterar Peter Sundes bevekelsegrunder för att välja Miljöpartiet är det många som upplever detta inlägg som ett ”påhopp” på honom. Jag beklagar verkligen detta. Jag är även tydlig i inlägget ovan om att Peter Sunde tagit bestämt avstånd från datalagringsdirektivet på sin blogg. Min poäng är en annan, mer generell. Nämligen att vi numera vet att varje röst på Miljöpartiet är en röst för att införa datalagringsdirektivet. Och att Peter Sunde och andra pirater som valt att stödja Miljöpartiet varit mer än lovligt naiva när de inte fattat att partiet är berett att lägga sig platt för Socialdemokraterna för att få vara med i regeringen. Att tänka sig att (mp) skulle stå emot (s) i denna fråga är oerhört naivt. En annan person som varit lika naiv är Grön ungdoms språkrör Maria Ferm. Det är nog dags att vakna och inse hur långt Miljöpartiets partiledning avlägsnat sig från sina väljare.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.