Att bringa ordning och reda i Piratpartiet

Vi har en lång väg att gå för att bringa ordning och reda i vårt parti.

Jag tycker att Klaras analys är på pricken, när hon skriver om hur många olika grupper det finns inom vårt parti, som alla har en egen bild av partiet.

I vårt parti finns alla sorters människor, som har kommit tillsammans för att föra en gemensam kampanj.

Piratpartiet är en kampanjorganisation. Och vår kampanj inför Europaparlamentsvalet gick ju bra.

Kampanjen Riksdagsvalet 2010 misslyckades däremot.

Problemet med kampanjorganisationer är att de vanligtvis upplöser sig själva efter att kampanjen är över. Särskilt om kampanjen slutar i ett nederlag – då faller kampanjorganisationer samman i interna stridigheter.

Till skillnad från föreningar, eller partier, som kan driva olika kampanjer vid olika tillfällen och med olika framgång – men som har stabila grundstrukturer att utgå från.

Vi behöver fasta ramar för vår verksamhet. Enbart på det sättet kan vår energi kanaliseras till meningsfull aktivitet.

Vi behöver förstå skillnaden mellan struktur och diktatur.

I en diktatur hålls fotfolket så ostrukturerat som möjligt (ungefär som den röra som fotfolket i PP befinner sig i just nu), vilket lämnar obegränsat med utrymme för ledarna att toppstyra. Och de måste toppstyra, eftersom det inte finns någon struktur.

I en demokrati finns däremot extremt fasta spelregler.

På ett möte är det ordförande som fördelar ordet, resten ska hålla käft och annars blir de avvisade. Men just dessa regler gör det möjligt för var och en att få sin del av inflytandet, att få yttra sig medan andra bara sitter tysta och lyssnar.

Vi behöver även förstå skillnaden mellan upplevt inflytande och reellt inflytande.

Låt mig exemplifiera (det är bara ett exempel):

Om man säger till en grupp pirater (Amanda, Lasse, Gustav, Maria och Elin): ”Gör vad som helst som är bra!” – då kanske nåt bra blir gjort.

Men väldigt mycket energi kommer att gå åt till käbbel, att någon går och fiskar och att tre personer börjar skjuta på varandra för att de inte kan enas om ett skiljetecken i en viss padda.

Det upplevda inflytandet är totalt, de får ju göra vad som helst. Det reella inflytandet är minimalt.

Om man istället säger till samma grupp pirater:

”Amanda är ansvarig för att utveckla partiets flyktingpolitik. Som medhjälpare har hon Lasse, Gustav, Maria och Elin. Dessa fem piraters enda uppgift denna månad är att skriva ihop ett utkast till flyktingpolitiskt förslag. Amanda har utslagsrösten om de inte kan enas. V.v. presentera sedan förslaget för partiets medlemmar, för omröstning.”

Det upplevda inflytandet är kanske inte särskilt stort. De har fått väldigt begränsande ramar för sin verksamhet. Men det reella inflytandet är gigantiskt, eftersom deras arbete kan ligga till grund för hela partiets ställningstagande i flyktingfrågor.

Jag är övertygad om att Piratpartiet kommer att klara av övergången från kampanjorganisation till politiskt parti. Men det kräver att vi alla vågar släppa fram ledare inom partiet.

Är partiledningen redo för detta, även om de tappar i kontroll? Är vi alla redo för det?