Teledatalagring – smaka på ordet!
Fattar vi ens vilken radikal idé det är?
Vad betyder egentligen “datalagring” i praktiken?
Tänk dig att alla som sänder vanliga brev till varandra tvingas att registrera detta.
Datalagring!
Det vore ju bra för polisen att kunna spåra vilka som har varit i brevkontakt med varandra och var de befunnit sig.
Vad betyder ovanstående? Vilken intrig är det som utspelar sig?
Datalagring kan sannerligen sätta fantasin i rullning… hos såväl allmänheten som hos poliser, rättsväsende, massmedia och politiker. Men vill vi verkligen att folk ska fantisera om oss?
Hur kommer det sig att politikerna vill kränka integriteten på de områden där den tekniska utvecklingen har möjliggjort detta, när de aldrig skulle våga sig på sådana kränkningar inom andra områden?
Bara för att de tekniska möjligheterna finns, är det inte rätt att utnyttja dem.
Jag kan faktiskt inte fatta att vi befinner oss här.
Politikerna vill på allvar införa en annan frihetsnivå när det gäller ny teknik än vad som gäller för traditionella företeelser i samhället.
Detta trots att den nya tekniken används till just de traditionella företeelser där medborgarna under århundraden har kämpat för sina rättigheter.
(Aftonbladet, DN, SvD, Troberg, Opassande, MiNimaliteter, HAX, SVT, DN 2, IDG, Falkvinge, Troberg 2, Fredriks blogg, Full Mental Straightjacket, Intensifier, Kunskapssamhället, Lakes lakonismer, Karl Sigfrid, Camilla Lindberg, Anders Mildner, Fredriks blogg del 2, Scaber Nestor, Sysadminbloggen, Rejdnell, Jerlerup, SvD 2, TV4, Svensk Myndighetskontroll, Maria Abrahamsson, Klara, teirdez, Ravenna, Lars-Erick, Anne Kekki, Emil Isberg, Farmor Gun, Magnihasa, Isak Gerson, Integritet och Frihet, Full Mental Straightjacket 2.)
Detta kräver kanske mer analys åt framtiden till än vad man har för information om just nu. Vilka lagar som än skrivs och hur säkerheten än ställs upp så går det antagligen alltid att komma åt det någon vill på något sätt.
Så det är kanske viktigt att göra sig omaket att skicka vanliga brev istället för att maila och att använda penningar (typ sedlar och metallpräglade grejer) för en del transaktioner.
Det verkar (utifrån lokapressen i orten bredvid) att det råder en stor acceptans bland folkflertalet att det endast är kriminella som använder penningar vid betalningar.
Så tas penningen bort och gula lådan bort så öppnar vi godisasken för storebröderna.
Att som hittills bara säga nej är nokk inte speciellt fruktbart. Antiismen har aldrig varit fruktsam. Och det som är gömt, undanskuffat, hemligt och inte åtkomligt kommer kreti och pleti och alla bröder ge sig den på att knäcka upp.
Så det hela tål att genomtänkas mycket väl.
Så istället för att bli nakenskannad vid en flygplatsentré är det en klart bättre metod att själv klä av sig palteriet och slippa bli integritetskränkt.
Mentalt kräver det dock en viss styrka. Kanske tåget är bättre att ta.
Och det är förbannat lustigt. På mig har man kapat axeln och satt in metlldelar. Det tjuter därför alltid vid flygplatsens himmelrikesport. Och är det en kvinnlig genomsökare av min kropp så lämnar hon över det till en manlig en. Och jag föredrar 1000 falt mer att en kvinna rör runt och på min kropp än en karl.
Mycket obehag jag känner av karl och behag av kvinna. Andra känner väl tvärtom kanhända. Olika vi är.
Ett bra och belysande inlägg.
Och en fantastiskt skön kommentar av Anders N.
“…när de aldrig skulle våga sig på sådana kränkningar inom andra områden?”
Jag tror att det är just det de är ute efter. Den elktroniska vägen är en bekväm smygväg för att avskaffa också den fysiska brevhemligheten som ett “naturligt nästa steg”, när allmänhetens medvetande blivit uppmjukat.
För att skydda oss mot terrorister och pedofiler förstås.
[...] teoretiskt begränsar det personliga utrymmet, trots att det ofta låter mer som konspirationsteorier. Så man hamnar oftast i metadiskussioner om vad som är relevant att ta upp i [...]