Jag kan inte förstå hur en Piratpartist skulle kunna vara negativ till biblioteken.
Piratpartiets grundläggande principer handlar om spridning av kunskap och kultur.
Dessa principer handlar inte om Internet. De handlar inte om den digitala tekniken. Principerna handlar om kunskap och kultur.
Uppskattning av kunskap och kultur är oberoende av vilket medium som används för att sprida kunskapen och kulturen — det spelar ingen roll om detta sker muntligen, via böcker, tidskrifter, Internet eller via radio- och TV-vågor.
Piratpartiet ska inte ha en nedlåtande inställning gentemot den andel av befolkningen som inte använder Internet. (Trettio procent av svenskarna över 60 år använder aldrig Internet, enligt Post- och telestyrelsens undersökning 2008, sid. 34.)
Bibliotek används ofta som argument i fildelningsdebatten, för att visa hur bra det är att tillgängliggöra kunskap och kultur för medborgarna. Det är ingen som protesterar mot biblioteken med argumentet att ”varje utlånad bok är en utebliven bokförsäljning”.
Falkvinge skriver på sin blogg:
Sedan 1850-talet har det varit möjligt att ta del av samtidens kultur och kunskap utan begränsningar, även om man inte vill köpa ett eget exemplar, genom att gå till biblioteket och ta del av all kultur och kunskap helt utan begränsningar.
Vi kräver att samma regler gäller på nätet som utanför nätet. (Att kunskap och kultur innefattar något annat än böcker är ett nytt fenomen — principen när biblioteken kom var “hela samtidens kunskap och kultur”.)
I Uppsala har Piratstudenterna jämställt universitetsbiblioteken med fildelning:
(Byggnaden är universitetsbibliotekets huvudbyggnad.)
Jag kan urskilja fyra argument mot allmänna bibliotek/Piratpartistisk bibliotekspolitik:
1) Bibliotek kostar skattepengar och skatt är dumt.
Detta är verkligen inte en Piratpartistisk inställning. Piratpartiet är neutralt i skattefrågor och fördelningspolitiska frågor.
2) Lägg ner biblioteken, eftersom jag ändå aldrig går på bibliotek!
Detta är ett ofullständigt och själviskt perspektiv. 91 % av svenskarna anser att bibliotek är viktiga för att samhället ska fungera.
(SOM-undersökningen 2000, s 344.)
Om man personligen inte använder sig av en viss samhällsservice, så kan man inte av det skälet plädera för att den ska läggas ner. Om man inte vet så mycket om en viss fråga kanske man borde vara försiktig med att uttala sig — jämför gärna med politiker som uttalar sig i FRA-frågan.
3) Bibliotek är onödiga, eftersom allt finns på Internet.
För det första finns allt inte på Internet ännu. För det andra är bibliotek särskilt viktiga som kunskaps- och kulturspridare för den stora andel äldre i samhället som inte använder sig av Internet.
4) Politiska förslag om bibliotekssektorn innebär budgetkostnader. Piratpartiets politik ska vara gratis att genomföra.
Jag kan förstå argumentet utifrån att Piratpartiet inte tar ställning i fördelningspolitiska frågor, t.ex. om hur hög skatten bör vara.
Men om vi någonsin ska kunna etablera oss på allvar i svensk politik så får vi inte rygga undan i denna fråga: Vår politik är värdefull och får kosta pengar!
Precis som i alla andra politiska frågor så kommer Piratpartiet att få förhandla med de andra partierna om hur mycket pengar som kan gå till våra hjärtefrågor.
Svenska folkbibliotek har en lång historia som kunskaps- och kulturspridare. Vissa anser att de allmänna biblioteken har haft betydelse för att forma Sverige till ett bildat och demokratiskt samhälle.
Biblioteken har länge försummats i svensk politik. De flesta politiker är, som bekant, inte intresserade av kunskaps- och kulturfrågor. Faktum är att Sverige är det enda nordiska land som saknar en nationell bibliotekspolitik! (Se rapporten: Sverige – så in i Norden efter.)
Svensk Biblioteksförening genomför fram till valet 2010 en kampanj för att sätta strålkastarljuset på biblioteksfrågorna. Kampanjen går under parollen Library Lovers.
(Facebook-gruppen finns här.)
Tusentals engagerade kunskaps- och kulturälskare efterlyser en nationell politik för de svenska biblioteken. Jag kan försäkra er att bokälskare är ett engagerat släkte, med potential att sätta press på politikerna.
De etablerade politikerna har alltså lämnat ett rejält tomrum! Ett tomrum som anknyter direkt till Piratpartiets grundläggande principer!
Tilläggas bör att en stor del av biblioteksfrågorna är kommunala angelägenheter. En politik för biblioteken måste föras på både nationell nivå och i kommunerna. (Här finns alltså även en utmärkt inkörsport för att etablera Piratpartiet i den lokala kommunen.)
Jag föreslår…
…att Piratpartiet ställer sig bakom
följande femton bibliotekspolitiska mål:
1) Det ska finnas tydliga regler som tvingar biblioteken att radera uppgifter om vilka böcker låntagarna lånat tidigare.
På grund av ”terroristhotet” har polis i flera länder framfört önskemål om att kunna kartlägga människors politiska åsikter, genom att få tillgång till uppgifter om vilka som har lånat vissa böcker. Detta är naturligtvis helt förkastligt och något som Piratpartiet motsätter sig totalt.
Det bör inte vara möjligt att få ut sådana uppgifter från biblioteket, istället bör all information om vilka böcker en låntagare lånat tidigare raderas ur systemet.
2) Biblioteken bör ha en policy om informationsfrihet.
Ett bibliotek får inte vika sig för politiska påtryckningar om att ta bort vissa böcker ur sortimentet. Detta gäller oavsett om böckerna behandlar oönskade politiska åsikter eller anses vara ”sedlighetssårande”. (Undantag kan gälla specifikt för barnpornografiska skildringar.)
Kontakta chefen för ditt bibliotek, presentera en välskriven debattartikel till lokaltidningen och fråga om han/hon och bibliotekarierna är intresserade av att skriva under artikeln de också.
3) Folkbiblioteket ska placeras i tätortens centrum.
I vissa kommuner ligger biblioteken på undanskymda platser. Den ideala placeringen för ett bibliotek är i en galleria i centrum. Undersökningar har visat att detta ökar intresset för biblioteket och att det även ökar omsättningen i gallerian med upp till 10 %. Varför inte utnyttja denna möjlighet till ömsesidig positiv effekt?
Var ligger biblioteket i din kommun? Ligger det i centrum av tätorten eller lite på sidan av?
Skriv en insändare till din lokaltidning om detta och se till att det framgår att du är Piratpartist!
4) Öka antalet biblioteksfilialer.
Under de senaste åren har en stor mängd filialer i små samhällen lagts ner. Detta har minskat tillgängligheten till kunskap och kultur.
En röst på Piratpartiet i kommunalvalet borde vara en röst för att fler små orter ska få en egen biblioteksfilial. (Ett kostnadseffektivt sätt att lösa detta på är genom bokbussverksamhet.)
Skriv en insändare till din lokaltidning och underteckna med ”Piratpartiet i Kristianstad/Trelleborg/Gällivare/Annan ort där du bor”!
5) Öka andelen bibliotekarier.
Bibliotekarie är ett avancerat yrke som kräver flera års högskolestudier i biblioteks- och informationsvetenskap. För att kunna ge bästa möjliga service på biblioteken behövs välutbildad personal, men många kommuner har dragit ner på andelen bibliotekarier och istället anställt s.k. ”biblioteksassistenter”.
En person som anställs som ”biblioteksassistent” kan t.ex. vara en arbetslös rörmokare, undersköterska, telefonförsäljare eller lokalvårdare – det krävs alltså ingen speciell utbildning. (Dock gör många biblioteksassistenter ett fantastiskt arbete.)
Piratpartiet borde sätta press på kommunerna att satsa på utbildad bibliotekspersonal.
Dessutom behöver bibliotekspersonalen kontinuerlig vidareutbildning. När skedde detta senast i din kommun? Fråga bibliotekarierna om de upplever att de saknar någon utbildning.
6) Biblioteken bör erbjuda trådlöst nätverk.
Naturligtvis är detta en ren servicefråga. Vissa bibliotek är oroliga för konsekvenserna av IPRED-lagen, men detta bör inte hindra biblioteken från att erbjuda besökarna möjlighet att använda Internet på sina bärbara datorer.
7) Möjligheten till fjärrlån ska omfatta samtliga böcker.
Redan nu finns möjligheten att ”fjärrlåna” all facklitteratur. Du kan alltså gå in på vilket kommunalt bibliotek som helst i hela Sverige och låna någon av alla de fackböcker som finns utspridda på bibliotek i hela landet!
Det finns dock ingen självklar rätt att fjärrlåna skönlitteratur. Tillgång till skönlitteratur är en viktig kulturfråga. Rätten att fjärrlåna skönlitteratur är särskilt viktig i små kommuner där biblioteken inte har råd med ett omfattande bokinnehav.
8) Biblioteken bör satsa på print-on-demand-teknik.
I USA har några bibliotek installerat ett slags avancerade skrivare/boktryckare där man mot en låg avgift kan få ett eget exemplar upptryckt av olika böcker.
9) Biblioteken bör få resurser för att kunna uppdatera sina hemsidor.
I många kommuner är detta ett eftersatt område på grund av personalbrist.
De flesta kommunbibliotek har väl utbyggda tjänster på sin hemsida, men klarar inte av att rapportera löpande om nyheter och evenemang. Det borde även vara möjligt att få sådan information via nyhetsbrev/RSS.
(En parentes i sammanhanget är att de filmer man kan låna på det lokala biblioteket bör ha de svenska filmtitlarna registrerade, vilket inte alltid är fallet.)
10) Biblioteken bör erbjuda självbetjäning.
Med hjälp av tekniska lösningar kan biblioteksbesökarna själva scanna av sina lånekort och sina låneböcker, vilket avlastar personalen. (Tyvärr är den sortens maskiner vansinnigt dyra – hundratusentals kronor. Det borde gå att utveckla billigare lösningar.)
11) Bibliotekens öppethållandetider bör vara generösa.
Kan öppethållandetiderna i din kommun förbättras på något sätt? Skriv en insändare och se till att det framgår att du är Piratpartist.
12) Biblioteken bör vara besöksvänliga.
Hur handikappanpassat är biblioteket i din kommun?
När kostade kommunen senast på en ny fräsch inredning till ditt bibliotek? Var det 1983?
Går det att starta ett enkelt café i ditt bibliotek? Eller åtminstone installera en kaffeautomat?
13) Alla barn bör få tillgång till bemannade skolbibliotek, med relevant utbildad personal.
450 000 barn i Sverige saknar ordentliga skolbibliotek. Många av de skolbibliotek som finns saknar ordentligt utbildad personal.
14) Forskningsresultat ska göras fritt tillgängliga (open access).
Se nedan.
15) Biblioteken ska satsa på digital informationsspridning.
Detta är sedan 2004 ett krav i bibliotekslagens andra paragraf:
Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.
Många bibliotek är mycket duktiga på detta. (Säkert är det många svenskar som för första gången surfade på webben på ett bibliotek.) Men förbättringar kan ändå ske i fråga om E-böcker och möjlighet till laglig nedladdning av musik.
Vissa av ovanstående förslag kräver en nationell bibliotekspolitik, vissa kräver en aktiv kommunpolitik.
De flesta förslagen kan sammanfattas med parollen ”Biblioteken som kunskaps- och kulturspridare”, eller i dessa tre punkter:
- Ökad kunskap och kultur genom ökad tillgänglighet
- Ökad kunskap och kultur genom att utnyttja ny teknik
- Ökad kunskap och kultur genom utökad service
Svensk Biblioteksförening, DIK (bibliotekariernas fackförbund), Sveriges Länsbibliotekarier och Sveriges Författarförbund har tillsammans enats om åtta punkter där de efterlyser en nationell bibliotekspolitik.
Dessa åtta punkter är klart läsvärda! Piratpartiet borde kunna ställa sig bakom de flesta av förslagen, men jag vill särskilt rikta uppmärksamheten på punkt 7:
7. Fri tillgång till offentligt finansierade forskningsresultat
En grundläggande princip inom forskningen är ett fritt informationsutbyte och en maximal spridning av forskningsresultat.Här kan biblioteken spela en viktig roll. Världen över arbetar nu forskningsinstitutioner, universitet, bibliotek och forskningsfinansiärer med att etablera öppna arkiv.
Regeringen bör ta initiativ till att all offentligt finansierad forskning i Sverige, så långt möjligt, görs tillgänglig enligt Open Access-modellen.
(De flesta Piratpartister stödjer redan ovanstående förslag.)
Lite hårdvinklat skulle man kunna uttrycka det såhär: Tusentals svenska bok- och biblioteksälskare efterlyser Piratpartiets bibliotekspolitik!
Bibliotekarier är vanligtvis positiva till Piratpartiets kärnfrågor, dvs. kunskap, kultur och ny teknik. Vi skulle mycket väl kunna gå en framtid till mötes där en hög andel av personerna inom ABM-sektorn (arkivarier, bibliotekarier och museimän) är Piratpartister. På ungefär samma sätt som en hög andel av lärarna är Folkpartister.
Jag uppskattar naturligtvis alla synpunkter och kommentarer kring ovanstående.
Säkert har ni många fler bra förslag på Piratpartistiska biblioteksfrågor!
Men om man inte är så insatt i biblioteksfrågor (ABM-sektorn, bibliotekariernas utbildning och arbetsuppgifter, bibliotekens olika samhällsuppdrag, de fyra typerna av bibliotek etc.) så kan det vara en bra idé att läsa på.
Det finns som bekant en hel del information på Internet, bl.a. i de länkar som finns i detta inlägg och på Wikipedia. Dessutom finns det böcker i ämnet. Varför inte gå till närmsta bibliotek, hyllan för facklitteratur, kategori A, ”Bok- och biblioteksväsen”?
Det finns en tråd på piratpartiets forum om biblioteksfrågorna. Kommentera gärna här eller där!
Om du delar min uppfattning att Piratpartiet ska stödja biblioteken, så kan du sätta nedanstående bild som banner på din blogg eller hemsida:
(Bilden får gärna förbättras av någon som är duktig på det. Med tanke på det inflytande som Piratpartistiska bloggar har i bloggosfären, kunde en sådan kampanj nog intressera massmedia.)
Bilden kan t.ex. länkas till detta blogginlägg.
Pingat på intressant.
mars 22, 2009 kl 5:51 e m
Punkt 1 är mitt argument mot bibliotek. Jag ser inte varför jag skulle ignorera det bara för att PP inte tar ställning i skattefrågor.
Förslag 1 och 14 gillar jag dock. Men för 14 räcker det med att de finns på internet och till självkostnadspris i fysiskt format.
mars 22, 2009 kl 6:19 e m
”Skriv en insändare och se till att det framgår att du är Piratpartist.”
Det tycker jag inte att folk bör göra innan Piratpartiet verkligen nått enighet i denna fråga.
mars 22, 2009 kl 6:41 e m
Om tre Piratpartister tycker att en viss fråga är i linje med partiets program, så är det helt ok att skriva sådana insändare.
http://rickfalkvinge.se/2008/11/20/ett-halvar-till-valet/
Vi måste komma ihåg att detta är kommunala frågor. Vad som är bäst i Wadköping kanske inte är bra i Grönköping.
Piratpartister ute i kommunerna behöver inte få tillåtelse från partiet för att agera.
(Detta vore främmande för samtliga svenska partier, men särskilt för Piratpartiet.)
…men det är mycket bra om diskussionen om dessa frågor förs även centralt!
mars 22, 2009 kl 7:04 e m
väldigt intressant artikel som jag konmmer att kommentera i ett eget inlägg så fort jag får tid. Överlag håller jag med om mycket du skriver.
Jag har tidigare skrivit om piratpartiet och bibliotekens roll i framtiden i två inlägg:
http://ungpirat.blogspot.com/2009/02/folkbiblioteken-20.html
http://ungpirat.blogspot.com/2009/03/en-ljus-framtid-for-bibliotekarier-och.html
mars 22, 2009 kl 8:12 e m
Jag ser fram emot ditt inlägg!
mars 22, 2009 kl 8:50 e m
Mitt inlägg kommer nog bli ett par dagar försenat, pga arbete med Ung Pirat, men jag tänkte slänga ut ett ben att diskutera här så länge.
En möjlig väg som jag ser till ett förhållningssätt som kombinerar partiets ovilja att ta ställning i fördelningspolitiska frågor med en positiv syn på de möjligheter som biblioteken öppnar för kunskapsspridning är att använda samma modell som vi gör med EU.
När det gäller EU säger piratpartiet som så att vi inte tar ställning för eller emot ett svenskt medlemskap, men när nu EU finns så bör man krävba att det är demokratiskt, transparant och att det arbetar för en reformerad upphovsrätt och inte för lobbyns intressen.
På samma sätt borde vi kunna säga att piratpartiet inte tar ställning för eller emot existensen av statligt finansierade bibliotek, men att konceptet bibliotek ligger i linje med vår syn på fri kunskap. Vidare anser vi att nu när det finns statliga bibliotek så bör man kunna kräva att de fungerar på ett sådant sätt att de maximerar spridandet av kultur och kunskap.
Efter en sådan portalparagraf kan man se ge sig in i detaljerna. Dock bör sådana detaljer nog främst drivas på det lokalpolitiska planet, då vi inte vill splittra vårt fokus på nationell nivå.
mars 22, 2009 kl 9:52 e m
Jag håller helt med om det Mattias skriver. Precis så uppfattar jag det att partiet tycker, vare sig vi har uttryckt det formellt eller inte.
Vi gillar bibliotek rent allmänt för att de ligger helt i linje med vår grundsyn, men hur man bäst stödjer och utvecklar biblioteken i en viss kommun är en fråga som bäst avgörs lokalt.
Vår plan är att ställa upp i kommunvalet 2010 i de kommuner där det finns lokalt engagemang för att göra det. Då tycker jag biblioteksfrågor låter som en utmärkt kommunal fråga att ta fram ett lokalt program för.
Jag tycker hela blogginlägget är mycket bra, och innehåller många viktiga punkter. De som jag tycker är nationella principrågor är framför allt 1, 2 och 14. Just de punkterna råkar vara gratis, så jag ser inget hinder av den anledningen till att vi inte skulle kunna ta in dem i partiprogrammet.
6 och 15 tycker jag gott också kunde gälla som riktlinjer nationellt, men hur det ska göras bör antagligen beslutas lokalt. De övriga frågorna ser jag som att de ligger på kommunnivå, vilket är alldeles utmärkt.
Det där med att inte föreslå saker som kostar pengar tycker jag inte vi behöver hålla så strikt på på kommunal nivå. I riksdagen är det en central del av vår vågmästarstrategi, men i de flesta kommuner finns det ingen vågmästarroll att få.
Jag ser det som att rollen vi satsar på om vi kommer in i kommunfullmäktige är att bidra med våra kunskaper och synpunkter i en konstruktiv anda. Vi ska inte springa och lova x miljoner till biblioteken om vi inte har egen finansiering för det. Däremot kan föreslå och arbeta för saker som kostar pengar för kommunen, och sedan arbeta tillsammans med de andra partierna för att hitta plats i budgeten.
mars 23, 2009 kl 12:37 f m
Även punkt 8, print-on-demand, kräver förstås åtgärder på nationell nivå, i och med att nu gällande upphovsrättslag inte medger ens biblioteksbesökarna själva att framställa egna exemplar av hela böcker (12 §).
Därutöver kan man nog fila en del på skrivningarna i 16 § (framställning och spridning av exemplar inom vissa arkiv och bibliotek), 17 § (framställning av exemplar m.m. till personer med funktionshinder) och 42 d § (arkivs och biblioteks möjligheter att överföra verk till allmänheten m.m.). Eventuellt kan man revidera pliktexemplarslagen i samma veva, fast den berör ju i dagsläget primärt bara ett fåtal större forskningsbibliotek, inte folkbiblioteken.
Hur som helst ligger sådana lagändringar helt i linje med Piratpartiets redan beslutade principprogram, och utgör medel och verktyg för att bedriva en hållbar kultur- och utbildningspolitik, snarare än individuella mål i sig. I valkampanjen bör vi fokusera på målen, inte medlen. Det är när vi sitter i regeringsförhandlingar som vi skall visa motparten vilken fin verktygslåda vi har.
mars 23, 2009 kl 11:37 f m
Print-on-demand-tekniken kräver inte automatiskt åtgärder på nationell nivå. Det finns t.ex. många klassiker där upphovsrätten har gått ut.
Däremot är det naturligtvis så att en radikal kortning av upphovsrättstiden (dvs. Piratpartiets förslag) skulle kraftigt öka utbudet av böcker som kan tryckas i bibliotekens print-on-demand-maskiner.
mars 23, 2009 kl 7:14 e m
Jag vet inte hur tekniken för print-on-demand står sig ekonomiskt mot konventionell tryckning, men nog är det väl i längden billigare att trycka de populäraste klassikerna i nya upplagor (och köpa dem via bokhandeln) än att skriva ut exemplaren ett och ett? Print-on-demand uppfattar jag främst som ett lyft för något mer udda (och därför sällan efterfrågade) titlar, liksom för särtryck eller format som skiljer sig från originalutgåvan (pocket i stället för skinnband, stor stil för synsvaga, ett kapitel ur en antologi).
Visst har du rätt i att det inte krävs någon lagändring för att trycka upp eller skriva ut enbart äldre litteratur, men hur stor del av dagens utbud på folkbiblioteken kan kopieras utan hinder av upphovsrätt? Med 70-årig skyddstid och författare som lever i några decennier efter karriärtoppen skulle jag tippa att en bok i genomsnitt är 100 år gammal när den landar i public domain – och då har vi trots det inga garantier för att lagstiftaren inte återupplivar skyddet på nytt vid nästa förlängning. Praktiskt taget alla sådana böcker förvaras i magasinet, om de ens finns kvar. Möjligheten att scanna in dem och skriva ut exemplar vid behov kommer givetvis att minska behovet av magasin, men det löser inte problemet att hjälpa besökarna hitta den sökta boken.
Och om vi inte behöver någon lagändring, så frågar jag mig vad print-on-demand egentligen har med biblioteksverksamhet att göra. För mig är det en teknik som ersätter dagens kopiatorer, där besökarna står i kö för att kopiera artiklar ur veckans dagstidningar eller någon referenslitteratur. Det handlar alltså om att tillgängliggöra bibliotekets befintliga utbud på nya sätt, inte om att konkurrera med bokhandeln.
Och just där ser jag ett problem med det här förslaget. Folkbiblioteket är kommunalt och skattefinansierat; bokhandeln är privat och affärsmässigt driven. Konkurrens mellan privata företag och det allmänna är politiskt tabu, åtminstone i marknadsliberala kretsar, eftersom den skattefinansierade verksamheten kan beskyllas för att konkurrera ut de privata aktörerna på en ort.
När jag vill köpa ett eget exemplar av en bok, då vänder jag mig till bokhandeln, och förväntar mig ett nytt och fräscht exemplar (med undantag för vad jag finner i bokantikvariaten). Till biblioteket går jag för att läsa eller låna begagnade och tummade exemplar, men normalt inte för att ta med mig något hem att ställa i min egen bokhylla permanent.
Nya fysiska exemplar lär alltid kosta pengar, därav avgiften. Just idag ser jag inget hinder mot att biblioteken skulle bedriva försöksverksamhet med den här tekniken, eftersom den inte har hittat ut på marknaden än (den kanske inte lönar sig), men på sikt känns det mer som en uppgift för bokhandeln eller för ”copyshops”. Om den här verksamheten tenderar att svälla, då bör den definitivt skiljas ekonomiskt från utlånings- och informationsverksamheten, och så får den på egna ben konkurrera med bokhandelns ordinarie utgivning av gamla klassiker. Biblioteken kan dock få stå för det elektroniska litteraturarkiv som bokköparna väljer titlar ur.
mars 23, 2009 kl 9:51 e m
Det intressanta med print-on-demand-tekniken är att den ofta är avsevärt billigare än böcker i bokhandeln. Det finns inga vinstpåslag i många led, kostnader för marknadsföring av boken, fraktkostnader, riskpåslag för eventuella osålda böcker etc. etc.
Jag håller med om att biblioteken i första hand kan vara föregångare i fråga om denna nya teknik.
Detta var hursomhelst ett av de mer spekulativa förslagen i mitt inlägg. Och inte det viktigaste.
mars 24, 2009 kl 5:21 e m
”7. Fri tillgång till offentligt finansierade forskningsresultat”
Kan låta bra på papper,(eller .odf) men i verkligheten är detta inget bra krav sålänge vi inte har en totalitär världsdemokrati av typ Startrek.
Forskare finansieras på vitt skilda sätt och med helt olika krav på olika platser i världen, och med ett absolut enligt denna punkt 7 så riskerar alltså även skattefinansierad grundforskning slussas rakt in i multinationella bolag som givetvis inte lyder under samma regler. Det som skulle vara gratis och gott riskerar då att bli dyrt och ont, precis rakt emot vad jag antar tanken var.
Statsfinansierad forskning bör publiceras när den är klar och applicerbar, eller när forskarna anser att både komersiell och ickekomersiell kan använda resultaten på samma villkor, enligt patent, eller helst utan då.
Vilket inte blir fallet om det komersiella bolag tidigt får tillgång till halva jobbet finansierat av samma sjuklingar som 10 år senare även får betala dyr(are) pengar för sin dos av medicin de redan slantat för, och sen kan man ju ge sig på att det kommer bli ett jäkla skatteplanerande och bonusutdelande i detta företages ledning för att slippa bidra på samma vis. (de skattepengarna kan ju riskera att gå till konkurrenter, hu!) :)
mars 24, 2009 kl 5:27 e m
En annan tanke kanske mer till ämnet, vem ska ansvara för att scanna in alla böcker om inte biblioteken finns att låna dem hos?
Piraterna kanske inte ser problemet då de mest intresserar sig för film och musik. (klick it, ripp it, vem som helst klarar det) Att scanna en bok är lite jobbiggare och mer tekniskt om man inte har Googles bokläsarrobotar, vilket de flesta inte har hemma tror jag.
mars 24, 2009 kl 8:17 e m
Jag delar inte dina farhågor i fråga om open access.
Läs mer på:
http://www.lub.lu.se/publicera/open-access-fri-tillgaenglighet.html
http://www.ub.gu.se/publicera/openaccess/
”Vem ska ansvara för att scanna in alla böcker”
Du underskattar deltagarkulturen.
mars 24, 2009 kl 10:40 e m
Men det där har ju inget att göra med vad jag invänder mot utan handlar ju om färdiga avhandlingar och i grundvetenskapliga fält, det är naturligtvis inget problem då det redan är hur det går till idag och den här sidan enbart informerar om hur man bäst publicerar det.
Skulle samma sak även per lag gälla spjutspetsvetenskap med rent praktiska applikationer så riskerar vi att få en härva av upprepningar av hur det gick till när de tidigaste bromsmedicinerna togs fram, eller kartläggningen av humangenomet.
Man är väldigt naiv om man tror att sponsrad forskning skulle spela efter samma regler, eller ens om så vore att exempelvis protektionistiska stater ens skulle tillåta det om det riskerade orsaka minsta ekonomiska skada för nationen forskaren verkar i.
Ja jag kanske underskattar den, och jag gör det rätt ovetenskaplig baserad på rent okulär inspektion dessutom. ;) Men ändå, det finns försvinnade lite böcker på Piratebay trots allt, förutom ljudböcker då som enligt samma resonerande är nästan lika lätta att ”läsa” in som övrigt material, en väldigt sund teori alltså. ;)
mars 25, 2009 kl 5:09 e m
[...] hittills. För att dra igång diskussionen om ett bibliotekspolitiskt program för Piratpartiet har Infallsvinkel presenterat ett mycket genomarbetat förslag, som ligger helt i linje med vårt principprogram. Jag ser det som [...]
mars 26, 2009 kl 2:25 f m
Intressant och bra debattöppnare! :)
Det här ingår nog egentligen under punkt 15, men jag skulle ändå vilja lyfta fram det.
Öppna upp Kulturarw3! Vad fasiken är meningen att ha en svensk motsvarighet till Archive’s Wayback Machine om bara folk som befinner sig fysiskt på KB ska kunna ta del av det via 2 (!) speciella datorer? En ideell organisation gör ett bättre jobb för att tillgängliggöra den svenska webben för svenskarna i praktiken än vårt eget nationalbibliotek (http://www.kb.se/soka/internet/sv-webbsidor/om/#Endast ). Eventuella integritetsaspekter får utredas skyndsamt. :)
I övrigt vet jag inte om du sorterar det under punkt 14, det är ju inte strikt forskning, och det kanske inte direkt har med bibliotek, men åtminstone indirekt med ABM-sektorn: Släpp alla kunskap och kultur som produceras med statliga medel fri. Det skulle ju gagna alla och biblioteken något enormt.
En annan punkt man kanske kan fundera på är om det behövs en modernisering av pliktleveranslagen, men det är nog en rätt snårig fråga som man behöver låta ta sin tid…
mars 26, 2009 kl 9:36 e m
Mycket bra skrivet, väldigt intressanta punkter som jag tycker vi borde ta till vara på och spinna vidare på.
mars 28, 2009 kl 2:26 e m
Ett (mindre) problem med en punkt som jag ser är att bibliotekschefen får så vitt jag vet inte ta en politisk sida. Som privatperson går det bra, men inte i egenskap av kommunalanställd. Jag tänkte på det du skrev om underskriften på debattartikeln.
…eller har jag fel?
mars 28, 2009 kl 2:46 e m
Jag tror att du har rätt. Men det kan alltid löna sig att se hur den lokala bibliotekschefen ställer sig till saken.
Det är hur som helst en bra idé att försöka förankra bibliotekspolitiska förslag hos det lokala biblioteket, t.ex. genom samtal.
Men debattartiklar kanske man får nöja sig med att skriva själv.
maj 7, 2009 kl 5:30 e m
[...] har skrivit ett bra förslag på ändring av Piratpartiets principprogram, vad gäller just bibliotek. [...]
maj 8, 2009 kl 5:14 f m
Fantastiskt inlägg och massa bra idéer.
Tänkte på en sak bara, ang. att det behövs fler bibliotekarier med utbildning. På mitt jobb har vi delat lokal med ett bibliotek en period (som tyvärr lägger ner snart. :p) och då pratat en del med personalen. Då fick jag bilden av att kunskapen egentligen finns, men att det är svårt att få jobb som det man är utbildad till, och att många biblioteksassistenter i själva verket är bibliotekarier – men inte får anställning som det (och får därmed inte den lön de bör ha).
Vilket i sig också gör att det inte är lika lockande för folk framöver att utbilda sig, eftersom det inte är säkert att dom får jobb som just bibliotekarier. Ett litet dilemma det där… Men det kanske man kan påverka på komunalpolitisk nivå?
maj 9, 2009 kl 12:52 e m
novaLea: Intressant information!
juni 9, 2009 kl 6:31 e m
Jobbar som bibliotekarie på ett folkbibliotek, det sparas inte några uppgifter om vilka medier som låntagare har lånat, alla uppgifter raderas vid återlämning av medier…
juni 9, 2009 kl 8:13 e m
Bibliotikarie:
Jag vet. Detta är den vanliga policyn. Men det finns ingen lagstiftning som tvingar biblioteken att göra så, vilket är en viktig integritetsfråga.
Det finns erfarenheter från flera länder att säkerhetspolisen vill få ut generella uppgifter om lånade böcker och personuppgifter, för att försöka använda detta preventivt. (Om man lånar en bok om Jihad och en bok om sprängmedel kanske man är terrorist. Eller en samhällsintresserad vägbyggare.)