Äntligen någon som har fattat läget!

Författaren Don Tapscott säger i en intervju med Dagens Nyheter:

”- Den unga nätgenerationen kommer att försöka kullkasta de konventionella formerna för politik som fungerar enligt modellen ‘ni röstar, vi regerar’.

I det gamla systemet lyssnar medborgarna på tal, debatter och reklaminslag. De ger pengar och röstar. Nätgenerationen tänker inte nöja sig med det. De har varit digitala hela sin uppväxt, de förväntar sig att få samarbeta med politiker, bidra med idéer och granska deras åtgärder.”

Citatet handlar om den framgång blivande presidenten Obama haft med nätkampanjandet.

…därför att han också fattat läget.

Fattat bloggbävningens kraft. Resultatet av när tusentals människor producerar texter och idéer kring ett och samma ämne.

Också Henrik Alexandersson har fattat: ”Det offentliga samtalet har demokratiserats.”

Se gärna mitt blogginlägg om Alexanderssons skrift: Bloggen som politiskt vapen. ”Genom bloggarna är många människor med och formar samhällsdebatten, och därmed även de politiska besluten. Detta är ett trendbrott!”

Oscar Swartz vet att vi lever i en vändpunktens tid: ”År 2008 kommer att gå till historien som året då ‘gammelmedia’ och politik började pressas av bloggosfären och sociala medier.”

Alla har dock inte fattat.

Men piratpartiets ordförande Rick Falkvinge är en av dem som har fattat läget. ”Vi är bloggosfären och vi tror på svärmarbeten”, har nästan blivit hans stridsrop.

Det bådar gott för piratpartiet.

Läs gärna även mitt inlägg om yttrandefrihetens bittra eftersmak.

Yttrandefrihet med bitter eftersmak

Jag har en del trafik till min blogg från Fajaf, sedan mitt satiriska inlägg om Maud Olofsson som porrstjärna hamnat i deras länktips för vecka 52.

Hur ska man förhålla sig till hemsidor som säger sig ”testa yttrandefrihetens gränser” genom att publicera så motbjudande och sedlighetssårande information som möjligt?

Hur förhålla sig till Fajafs samling med Engla-skämt? (Dvs. skämt om den mördade tioåriga flickan Engla.)

Ett annat välkänt exempel på en sådan hemsida är naturligtvis Flashback. Som den socialdemokratiske politikern Björn Fries faktiskt förföljde till den grad att hemsidan stängdes ner från Internet i över 100 dagar.

Min slutsats är att dem som ligger bakom Fajaf är idioter. Men för att travestera ett falskt Voltaire-citat:

”Jag delar inte din idioti, men jag är beredd att dö för din rätt att vara en idiot.”

Om hemsidor eller bloggar stängs ner för att vi tycker att de är misshagliga, så kommer någon förr eller senare att tycka att vår hemsida är misshaglig.

Som Mary Poppins sjöng i Disney-versionen:

”Spoonful of sugar helps the medicine go down
The medicine go down-wown
The medicine go down
Just a spoonful of sugar helps the medicine go down
In a most delightful way.”

Med lite socker i botten går medicinen ner…

Den beska ”medicinen” är kanske bloggar som Fajaf och hemsidor som Flashback. ”Sockret i botten” är det öppna samhället, rättsäkerheten, den pluralistiska demokratin och yttrandefriheten.

Med sådant ”socker” kan man ”svälja” en hel del besk medicin!

—————————————————————————————————————
Pingat på intressant.
Andra bloggar om yttrandefrihet och Fajaf.
—————————————————————————————————————
(För nya läsare av min blogg vill jag tipsa om detta!)