Jan Guillou är fantastisk!

Inte nog med att han är en av Sveriges absolut mest inflytelserika samtidsdebattörer, dessutom är han helt extrem i sin syn på Internet och de 1,463 miljarder människor som använder sig av detta datornätverk.

Aftonbladet frågar Guillou:

”Har [... bråket kring Liza Marklunds bok Gömda] påverkat förtroendet för henne som journalist/författare?”

”Nej det tror jag inte. Mitt intryck är att de personer som i huvudsak är indignerade i debatten i allmänhet inte läser böcker och i synnerhet inte har läst Liza Marklunds bok. Bokläsare, till skillnad från sådana här nätaktivister, måste ha stött på den här typen av dokumentära romaner tidigare.”
(Kursiveringen är min.)

Jaså, ”sådana här nätaktivister” läser inte böcker??!!

Menar han t.ex. bokhoran Johanna, som verkar tycka att det är en mardröm om Marklunds bok inte är en sann historia. Hon läser inte böcker, eller?

(För nya läsare av min blogg vill jag tipsa om detta.)

Vem är FRA-domaren?

HAX skriver om politiseringen av den nämnd som ska pröva FRA:s ansökningar om att få signalspana i kabel.

Nämndens ordförande, rådmannen Runar Viksten, är ett oskrivet kort i sammanhanget.

Men en sak känner vi till om honom:
Tingsrätten granskade i maj 2005 det första målet i Sverige enligt de nya stränga terroristlagarna; de lagar som antogs efter attentaten i USA den 11 september 2001.

Ali Berzengi (29) och Ferman Abdulla (25) misstänktes för att ha samlat in pengar till terrorism.

Vem var domare? Jo, Runar Viksten.

Vilken var hans slutsats? Han ansåg det styrkt att männen skickat 148.000 dollar till terroristorganisationen Ansar al-Islam. Och dömde till långa fängelsestraff.

Advokaten Peter Mutvei konstaterade omedelbart:

-Vi är förvånade över den stränga påföljden. Den hade vi inte räknat med. Det är helt klart att vi kommer att överklaga.

Målet överklagades till hovrätten, som i oktober 2005 konstaterade att det endast var bevisat att drygt en femtedel av pengarna, 33.000 dollar, gått till terroristorganisationen och sänkte straffen för de två männen.

Blev Herr Viksten en aning till sig över chansen att få döma ett par terrorister? Det handlade ju trots allt om ”landets säkerhet”. Eller vad gjorde han för misstag?

Det bådar inte helt gott inför bevisvärderingen i FRA-domstolen.

Andra bloggar om FRA: Christopher Kullenberg, Ett otyg, Farmor Gun, Svensk myndighetskontroll & Scaber Nestor.

(För nya läsare av min blogg vill jag tipsa om detta.)